Ett ljus i mörkret

Nu är det den tiden på året då nätterna är ljusa och det aldrig blir riktigt mörkt ute. Idag har jag vaknat utsövd och med ett ljust inre, efter besök till minneslunden igår. Tände ett ljus för min Zelda men det blev inga blommor denna gång då jag inte hittade tillräckligt fina.

Jag är glad över det stöd jag har runtomkring mig, världens bästa familj, glad över att jag har världens bästa jobb igen! Det är ni som håller ihop mig och lyser upp min vardag!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

En moders saknad

Denna blogg handlar om och är skriven av en mamma som förlorat sitt barn, av mig, Zeldas mamma.

RSS 2.0